Det var genom en sökning på internet som Gun kom i kontakt med oss. Hon letade efter en inredare i Norrköpingsområdet som kunde hjälpa henne att få maken Stigs nya boende att kännas som ett hem. Vid det första mötet med Gun fick vi ta del av hennes tankar, vilja och känslor. Utifrån det formade vi sedan en gemensam plan och skapade en moodboard som blev en viktig utgångspunkt i arbetet med Stigs nya hem.
Moodboarden presenterades för platschefen på demensboendet och vi pratade om de regler som finns. Vi fick bland annat tillåtelse att måla om rummet, något som inte hänt tidigare – kanske för att det aldrig varit en aktuell fråga förrän nu. Många av de som flyttar in på demensboenden tar med sig sina saker dit, men gör inget åt de mer fasta interiöra elementen som färg på väggar och belysning.
Därefter var det dags att börja projektleda. Vi tog in hantverkare, beställde varor och gick runt på loppisar och auktioner. Att skapa en trygg miljö med interiöra element som passar en dement person är en utmaning eftersom sjukdomen för med sig särskilda krav och behov som boendet behöver uppfylla. Mönster är något som går bort helt, likaså speglar och mycket svart. Dessutom är hemkänsla något personligt som skiljer sig från individ till individ, så mycket arbete lades också på att försöka hitta en färgskala som representerade just Stigs liv och som han kände sig trygg med. Stor kraft lades också på gardinen i rummet och att få den att motsvara någon form av dagsljus, för att ge rummet ljus och energi även under årets mörkare årstid.
Projektet slutfördes i september, en och en halv månad efter det första mötet med Gun. Både Gun och Stig är mycket nöjda med resultatet.